Blogg listad på Bloggtoppen.se

Jag är född med ovanligt mycket klantighet i mig.


Jag lever. Det är typ det enda positiva. Jag var för pepp, för säker på att det skulle bli en härlig kväll. Dömt att misslyckas. Jag och Rickard gick glada och alkoholsugna hem till Josse med min cykel som alkohol-och väsk bärare. Vi spelade lite spel, bjöd på tjejkyssar och lyssna på massor av bra musik. So fare so good så att säga. Gick ner till krogen. Nybron är fan inte min grej. Fick ont av heelsen så satte på mig tygskor, där skönk allt..inklusive min längd med en decimeter. Var inte där länge alls. Drog ut igen och dom andra fick för sig att dra till Harrys. Mina och Rickards plånböcker sa nej så vi bestämde oss för att gå hem till honom istället.

Då upptäcker jag det. Min cykel är puttsväck. Mitt förbannade jävla transportmedel som Amanda tycker är så jävla ful, varför stjäla den? Gick hem till Rickard en aning förbannad både på cykeltjuven och på min killkompis som behandlade mig som luft bara för att hans tjej är jordens svartsjukaste brud. Satte på bra musik, Rickard lekte mästerkock, drack lite öl och snackade om det ena och det andra. Sen började det regna och jag skulle gå hem för jag skulle få manligt besök. Då upptäcker jag att mina nycklar också är borta. Så där sitter jag som en blöt förbannad hund och då dör min telefon också. Lätt för karln som var på väg i taxi som inte hitta. Satt i säkert en timme och bara glodde i regnet och leta gärnet i väskan efter nycklarna, som att dom på något magiskt vis skulle dyka upp. Gav upp och gick runt i stan hur länge som helst för att försöka hitta sovplats, ibland hatar jag portkoder och att jag inte har min mammas sifferminne.

Jag drog en vurpa också som toppet på moset och har nu ett blått knä. Fick åka gratis taxi med en sympativänlig chaffis. Gick hem till Erik helt dyngsur och fick sova där och bli lite omplåstrad. fick skjuts till pappa efter vi vaknat och fick dra hela historien för honom. Ringde runt överallt efter mina nycklar. Men klockan 23 nu ikväll blev jag äntligen insläppt efter ett par vändor, samtal och timmar av väntan. Tvådagars sminket åkte av direkt och duschen har aldrig suttit finare!

Nu ska jag slå mig själv i huvudet fjorton gånger och kolla film. Puss och kram!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0