..och med det menar jag inte att jag numera (eller någonsin) väger typ 120 pannor och rullat fram av egen maskin. Nej, nej och åter nej! Jag har en cykel igen och rullar fram på den. Min kära farmor köpte mig en begagnad pärla idag inne på en butik, jag fick givetvis peka ut den jag ville ha, och provköra den. Ni vet när man var liten och skulle få en sprillans ny och glänsande cykel, och stolt körde runt ett par varv på parkeringen och var så oförslämt mallig? Så fick jag göra idag, men jag bytte den sprillans nya cykeln mot en rostig pärla, och malligheten mot pinsamhet när folk stirrade på mig. Jag är ju ingen hejare på cykel annars, och nu hade jag inte cyklat på flera månader så det vinglade lite i början.

950 spänn gick min rostiga pärla på, tror jag ska döpa henne till Muttan. Och därmed hade jag fått min födelsedagspresent av farmor att rulla hem på. Efter vi hade varit och köpt fikagrejer till imorgon förstås och packat på cykeln med!

Jag tänker inte ta bild, för då är det någon jävel som ska jävlas och sno henne ifrån mig. Cyklar och jag brukar ju inte hålla ihop så länge!