Det blev inte riktigt som jag sa. Inge liggläge, tablettknaprande och vattensipprande. Insåg att man kyl var tom, likaså min mage. Men det var inte det värsta - mitt toapapper tog slut. Då var det bara att dra på mig en träningsoverall och lite mascara och flåsa som en gris dom få minuterna på cykeln till Hemköp. 400 spänn fattigare och lite gottigheter senare kom jag inflämtande in genom dörren igen, efter att ha balanserat på cykeln med tre matkassar och ett paket roarullar.

Går jag och lägger mig och dör efter att ha packat upp maten? - Nej! Jag irriterar mig så förbannat på diskberget att jag tar tag i skiten och diskar alltihop. Sandra kom förbi en snabbis också. Visade sig att jag är senil också, trevligt!

Nu ska jag dö på soffan, men bara till handbollen börjar...