Är ungefär så jag känner just nu. Efter en hektisk vecka på jobbet med på tok för mycket att göra är jag helt utmattad. Det positiva är att man har störtsköna arbetskamrater att skratta bort den oundvikliga värken och mattheten i kroppen under dagarna.

Gårdagen var ändå den jobbigaste. Gick upp klockan 05.00 och tog cykeln i kylan på morgonen, cyklade den iskalla milen ut till jobbet, mina öron höll på att förfrysa och det var fortfarande mörkt ute. Jobbade hela dagen och hade tokmycket att göra, speciellt på eftermiddagen när jag och Ellinor tillslut sprang runt med varorna för att hinna klart! Äntligen var dagen över vid 16.00.

Dagen innan hade jag beklagat mig åt Frankie, dragit till med att jag skulle dö och hamna i diket eftersom jag skulle vara så utmattad. Vad gör han? Jo, när jag har slutat jobba så står mannen där med bilen på parkeringen för att hämta mig och cykeln. Lätt att han är "Veckans kompis" alltså, du är så bra! Men dum som jag är säger jag att jag cyklar hem också. Så då blev det en mil till på cykeln, i jordens motvind..Jag var helt slut när jag kom hem och sov middag.

Jag har även räknat ut att man lyfter minst 400 kg under en arbetsdag, och då ska jag inte ens börja räkna efter hur långt man går ;o