Igår hade jag namnsdag, vilket resulterade i sponsrad lunch och latte av min mamma. Jag blev upphämtad av Jenny vid strax innan 1 och mötte Carro vid Waynes och lunchade och myste i tre timmar. Jennie åkte hem och jag och Carro gick på stan till 6 tiden med Sara innan jag mötte pappa vid tågstationen och gick hem en stund. Stackars Noel är inte helt på allerten och var gnällig och jätteledsen emellanåt, och tillslut somnade en stund på min mage, så mysigt..tills han vaknade och skrikandet började igen, det är ingen fara för mig som är van och kan koppla bort ljuden, värre för ex. pappa haha. Men det är så hjärtskärande att höra honom gråta, man känner sig så hjälplös och värdelös :(

Nästan brytit ihop i telefonen idag med pappa, tårarna ville bara ut. Jag är så fruktansvärt trött på att gå hemma och blir så deppig. Skönt att han peppar mig iallafall och säger så snälla saker, det behövde jag. Ska samla ihop mig nu och passa på att ha en "ta-hand-om-mig-dag" med hårfärgning, fix av ögonbryn och naglar och ansiktsmask! (Y) hoppas de gör mig på lite bättre humör. =/